Lainio älv - 1998

Jårkastakka-Kangos 12,5 mil
5/7-13/7, 8 dagar

Dag 1

Isläpp i Jårkastakka

Fidde och jag anlände till Gällivare med tåg. Transporten från Kanotcentral Norr anländer och efter 17 mils biltur norrut så släpper vi i vid Jårkastakka i Lainoälven. Detta är så långt upp i Lainioälven som man når med bil.

Paddelturen startar med regn som håller i. Sletna som vi var tog vi oss igenom ca 1,5 mil med fors och en del sel.

Vi slog läger i mängder av regn och mygg. Allt var blött och myggen trängdes utanför i väntan på att någon av oss skulle bli kissenödig. God natt!

Dag 2
Tog lite sovmorgon. Tampades med myggen och gav oss iväg efter gröten. Regnet upphörde och efter någon mils selpaddling kom vi vill Nedre Soppero där vi lunchade. Därefter började forsarna på allvar och vi fick ösa kanoten ett par gånger. Det höga vattenståndet gjorde forsarna luriga med stora valsar och stenar som var svåra att upptäcka.

Vid Lannavaara träffade vi Kjell Bärgare från Kiruna som hade varit och tjuvfiskat lax. Han berättade om laxen dagen innan på 6 kg och den i Kalix älv på 13 kg. Han hade med sina 33 år i bärgarbranschen troligtvis bägat flest mil i hela Sverige. Vi trodde honom då Kirunadistriket även omfattar norra Norge och västra Finland. Vi slog upp tält efter Hivvetkoski (koski = fors) på en strand. Brasa, midnattssol, välling och en pipa gjorde en trevlig kväll. Nu är klockan 02.00 och vi lägger oss trötta och myggbitna.

Dag 3
Vi steg upp tidigt på grund av solen och olidlig värme i tältet. Dagens etapp Hivvetkoski till Temminkikoski bestod av mestadels fors. I en klass III fastnade kanoten mitt i forsen mitt uppe på en stor sten och hela kanoten gjorde en piruett på stenen, men vi välte inte. Temminkikoski tågade vi förbi och slog upp tält på en strand. Somnade 16.00 och vaknade vid midnatt. Då vi märkte att det regnade sov vi vidare till morgonen därpå. Eftersom det regnade orkade vi inte heller äta. Eftersom mitt Nallo 2 saknade absid (Nallo 3 GT ordnades till Sjaunja fem år senare) var det krångligt att laga mat med regn och mygg. Till slut tog vi tag i maten och åt pasta med linser som jag genast kräktes upp. Jag kräktes upp all mat och vatten som jag stoppade i mig. Vi paddlade vidar vid 8.00 men bara 6 km till ett vindskydd där vi tog en middagslur.

Min mage har blivit bättre med både Fidde och jag är matta. Vädret är omväxlande regn och svettig sol. På kvällen blev det brasa där vi grillade en liten öring som vi krokat. Kvällen var underbar och norrlandslivet kändes rätt.

Starten på Taanikurkkio

Dag 5
Vi kom till byn Lainio på eftermiddagen och åt lunch. Ica-butiken av stängd sedan två år och det blev inget smaskens till oss. Vi samtalade med en fiskare och med färjekarlen i Laino. Nedströms Lainio fick vi sedan stifta bekantskap med Taanikurkkio som är en några km lång forssträcka som går genom en kanyon. Med facit i hand skulle vi nog inte ha paddlat denna. I början av kanyonen höll vi i mittenfåran med valsarna var för stora och efter att tre valsar slagit in i kanoten sjönk vi. Packningen var packad i plastpåsar (ersatta med paddelsäckar vi nästa paddling) och gjorde att den surrade packningen flöt tillsammans med kanoten. Nu var goda råd dyra och vi kunde inte annat göra än att hålla fast i kanoten och åka med i forsen i förhoppningen att inte behöva åka igenom hela denna kanyon. Som tur var förde strömmen oss närmare kanten och lite lugnare vatten där vi fick tag i en klippa. Efter smärre bergsklättning med kanotens rep i munnen tog vi oss upp. Till slut kunde vi tömma kanoten och börja att hissa upp packningen i rep. Det mesta var blött och vi slog läger. Det regnade inte och kläderna hängdes upp på tork.

Dag 6

Här hissade vi upp packningen.

Tog oss igenom kanyonen ömsom paddlande ömsog tågande med långa rep uppifrån klipporna. Ett mycket vackert landskap mötte oss. När vi just lämnade kanyonen något trötta på fors kom en åskskur och vi hittade en fin tältplats nedströms Väkkärakoski. Vi hade vid detta lag blivit lite skrämda av fors och föredrog de lite lagom brusande klass I och II.


Dag 7
Idag har vi paddlat 3 mil. Sträckan Väkkärakoski till Kangos var strömmande hela vägen och det gick fort. I Kangos tog vi ett älvbad.

Dag 8
Vi slog ihjäl ett par timmar i Kangos genom att prata med Svante som var ansvarig för Kangos laxfisketävling som han höjde till skyarna. Han var nog inte helt nykter. Vi kontrade med Säveån i Partille som har haft Sveriges högst medelvikt på lax under ett par år. Svante vägrade erkänna att Säveålaxen inte var odlad och utplaterad etc.

Vi blev hämtade i Kangos och blev körda tillbaka till Gällivare där vi tog en pizza. På promenaden tillbaka till tåget insåg Fidde att han hade glömt tågbiljetterna ovanpå telefonen på stationen. De var borta! Fidde fick punga ut 1600 kr för en ny hembiljett (att jämföra med de 220 kr vi betalat för student, röd avgång, sittplats etc). 19 timmar senare i trakterna kring Göteborg började humöret återvända.

Vi minns turen som spännande paddling, det vackra landskapet i kanyonen, myggen, magsjukan, de sumpiga markerna där det ibland var svårt att hitta tältplats. Det dröjde fem år innna det blev en ny älvpaddling.

Kanoterna hyrdes av Kanocentral Norr som också stod för transport och ledbeskrivning.