Den sista färden

Orginaltitel: Deliverance

År: 1972
Regissör: John Boorman
Skådespelare: John Voight, Burt Reynolds, Ned Beatty, Ronny Cox, Bill McKinney och Herbert Coward.
IMDB: 7.8/10
Mitt betyg: Fem paddlar

Varje paddelblogg med självaktning bör ha en avdelning med paddelfilm varför jag nu lägger in denna kategori.
Fyra män beslutar sig att paddla Cahulawassee River innan denna förvandlas till en kraftverksdamm. Gruppen leds av den hårde och friluftsvane Lewis (Burt Reynolds). Paddlingen börjar idylliskt i ett vackert landskap men utvecklas mer och mer till en mardröm i kontakten med den obskyra lokalbefolkningen och i kampen mot floden.

John Voight spanar efter något

Filmen är fantastisk och hyser ett par riktigt klassiska scener såsom banjoduellen och uttrycket "skrik som en gris" (Ned Beatty). Stämningen i filmen är kuslig och forspaddlingen är realistisk. Forsarna i filmen bedömer jag till klass IV-V. Vem har inte, efter att ha sett denna film, drömt om att paddla en vild flod iklädd våtdräktsväst och med en pilbåge (Burt Reynolds). Skådespeleriet är mycket bra och känns realistiskt.
För mig som är van att paddla fors med kanadensare (öppen kanot) kan jag konstatera att man ser på deras kanoter att de är olastade. Lastade kanoter går betydligt djupare och hade inte klarat de forsar som de far igenom. Deras kanot studsar också tydligt på vågorna och går lätt vilket tyder på att den är olastad.

Lokal pojke i banjoduell som Drew (Ronny Cox)

Givetvis är deras kanoter inte olastade i filmen då de är ute på en flerdagars paddling. Men låt inte detta förstöra en fantastisk film som tillhör en av mina favoriter.