Kaitum älv juni 2012

torsdag 2 juni 2022

Lögdeälven maj 2022

Foto: Mikael Andersson
Västerbotten
 
25-28 maj 2022

86 km

Start: Där väg 92 korsar älven, några km uppströms Övre Nyland. Google Maps
Slut: Lögde

Flöde 24 m3/s vid Övre Nyland. Vattenwebb

Karta och forsklassning

Det kändes extra spännande att ta sig an denna älv då vi inte hittade någon information om den på bloggar eller youtube. De 86 km närmast havet som vi planerade verkade relativt okända. 

Foto: Mikael Andersson
Lögdeälven är en skogsälv (kommer inte från fjällen) och har därmed sin vårflod tidigare än de större älvarna. Jag skulle säga att fönstret att paddla normala år är från mitten på maj till  mitten juni. Då paddlar man oftast efter den största vårfloden men innan älven blivit för grund och stenig. Givetvis kan älven paddlas andra delar på året också efter en regnig period. Vid paddling tidigare i maj lär man få tuffare forsar. Vårt flöde var 24 m3/s vilket kändes bra men det hade varit positiv med några kubik till. Det hade nog gått att paddla vid 20 kubik också utan problem. Flödet var under det normala för 25 maj. 

Den sträckan som vi körde var helt utan sjöar och sel. Älven var strömmande hela vägen, oftast snabbt strömmande. Detta gjorde att vi kom långt varje dag och paddlingen kändes aldrig seg. 

Foto: Mikael Andersson
För att älven ska vara givande bör man vara bekväm med klass II-paddling. Annars blir det många lyft. Vi bar vid sex fall (klass IV-V). Fem av dem var nog paddelbara i forskajak om man är rutinerad. Fällfors var tuffast av de sex. Då Lögdeleden går längs med älven så är lyften smidiga. De sex lyften var 75-300 m. 

Det var en bekväm älv att paddla. Leden bredvid gjorde lyft och rek smidiga. De många väl underhållna vindskydden och torrdassen gjorde campingen bekväm. På vissa platser fanns övernattningsstugor. De tre nätterna bodde vi vid Långforsen, Mjösjöforsen och Storfallforsen. Alla tre platserna fina vindskydd med torrdass. Här hittar du en beskrivning av vindskydden

Foto: Mikael Andersson


Det fanns gott om forsar klass I, några fina och långa klass II samt ett par klass III. 

Logistiken är smidig. Vi tog tåg till Umeå och buss 14 i 80 min till den plats där väg 92 korsar älven. Vill man hitta platsen på Maps så kan man söka på Konstverket Vägabstraktion. Närmsta hpl före bron är Vsk Nyland om man vill undersöka hur bussarna går. 

Vi avslutade turen i Lögdeå, ett par km före havet. I Lögdeå finns busshållplats mot Nordmaling men denna tur går sällan. Det är 7 km till Nordmaling där vi tog tåget söderut. 

Jag skulle gärna återvända till denna älv någon gång och då tidigare i maj för att testa den vid högre vattenstånd. Då kan man nog räkna med snäppet tuffare forsar. 

torsdag 12 augusti 2021

Trysilälven/Femundälven juli 2021

Brasa vid starten
 2021-07-12

28 km 1,5 dag

Flöde 65 m3/s vid start här vattenweb

Start ett par km nedströms Galtsjön här

Slut ett par km nedströms Snerta här

Film från turen YouTube

Vår forsklassning vid rådande vattenstånd här

Trysilälven eller Femundälven startar vid utloppet av den stora sjön Femunden. När den rinner över svenska gränsen så byter den namn till Klarälven. Trysilälven är en fantastiskt fin älv för den som som vill paddla mycket fors i klass II men även klass III. Hela sträckan var starkt strömmande vilket gör den snabbforcerad om man räknar bort tid för att reka forsar. En stor fördel med denna älv är att flödet är bra mitt i sommaren vilket är ovanligt för södra halvan av Norden. Vattnet var badbart. För oss från Göteborg var det 57 mil att åka.

Slutet på en fors som vi klassade till III-


Vi körde alla forsar och upplevde inte någon som direkt farlig om man skulle få simma (vilket två av oss fick). Forsarnas svårighetsgrad berodde mest på storleken på vågorna och valsarna. Det var inga träd och få eller inga hål att fastna i enligt vår bedömning. Det var inte heller så många större stenar. Forsklasserna kommer öka vid högre vatten och sjunka vid lägre. Se vår forsklassning länkad ovan. De forsar som vi på kartan bedömde som klass I rekade vi från båtarna och övriga från land. 

För den som vill tälta längs älven så var det många tältvänliga platser i fin tallskog. 

Uppströms Elvbrua. Klass III.

Valet av sträcka var bra men vi missade två forsar jämfört med om vi startat i Galtsjön. Vi hittade ingen bra plats att lägga i vid Galtsjön eftersom vi planerade att ta första natten vid insläpp. Man hade också kunnat släppa i vid Femundens södra ände och då även fått med en fin 1,5 km forssträcka i Glöta. Men tillsammans med denna kommer också ca 8 km sjöpaddling. 

Jag kommer definitivt att återvända till denna älv. Så mycket rolig fors utan jobbiga lyft. 



söndag 6 juni 2021

Voxnan maj 2021

 12-15 maj 2021

Rullbo till Vinströmmen 55 km

Kanalen. Foto Jacob Kastrup Haagensen.

16 m3/s vid starten i Rullbo (flödet här) och 30 m3/s vid Vinströmmen

Voxnan är en fantastiskt fin älv med mycket rolig fors klass I-III (Hylströmmen klass V). Större delen av sträckan är naturreservat. Vi hade ett bra flöde men jag skulle inte rekommendera att paddla vid lägre vattenstånd. Är flödet lägre kommer fler stenar upp till ytan och det blir mindre rolig navigering. 

Vi körde i ett sträck från Göteborg (55 mil) och slog läger vid Vinströmmen som är ett fantastiskt ställe att tälta på. Hur många tält som helst får plats i den platta tallskogen. Vi var 11 packrafters totalt. Vi ställde två bilar och körde på morgonen upp till starten vid Rullbo. 


Vi hade en ledbeskrivning med forsklasser anpassat efter kanadensare så vi fick tänka ner forsklasserna ett eller två steg. Klasserna nedan går utifrån den internationella skalan och vad jag minns. Den första forsen med lite tryck var Kanalen (klass II) som gick vackert genom en kanjon. Under hela turen fanns gott om forsar klass I och II som höll oss på gott humör. Lite goa hål här och var som blötte ner oss. 

Högforsen. Foto Jacob Kastrup Haagensen.
Den första utmaningen var Högforsen (klass III). Fyra av oss körde.Tre av oss utan problem men jag kom för långt till vänster och hamnade i det största hålet. Vi hade tre med kastlinor samt en packraft nedanför forsen. Jag fick simma igenom forsen men hade kunnat fånga en kastlina om jag inte var så fokuserad på att simma med huvud upp och fötter nedströms. Jag halvfastnade i ett par mindre hål men det var ingen fara. 

Nästa dag väntade Storlugnströmmen (klass III). Den ligger efter med ett litet kraftverk. Denna var egentligen enklare än Högforsen men jag valde att bära förbi då jag inte ville bli våt då jag hade våtdräkt och inte torrdräkt. Jag blev lite kall dagen före. 

Vi tältade vid en fantastiskt fin strand i sjön Malungen (sydöstra delen). Där tände vi lägereld och fick go beachkänsla. Två kanadensare gled in på kvällen och vi drog på högtalaren med Duelling banjos (från filmen Deliverence). 

Dagen efter blev nästa lyft och tältplats Hylströmmen. Sveriges största vattenfall söder om fjällen. Vi tog upp genom att paddla in i en liten kanal på vänster sida och bar sedan längs en grusväg 500 m. Vi slog läger där stigen gick ner mot älven. En av oss körde nedre delen av Hylströmmen och fick simma. Den tyngsta delen av fallet är den övre delen. 

Malungen. Foto Jacob Kastrup Haagensen.

Efter Hylströmmen kom en och annan fin fors men den sista, Vinströmmen var bäst. Sträckans finaste fors. Några hundra meter med klass II+. I höjd med forsens nedre del är finns jättefin tältplats på vänster sida. 

Mina sammafattade intyck är att Voxnan är ett kanonfint paddelvatten. Mycket fors och lugnare däremellan. Förutom de tre ovan nämnda större forsarna (Högströmmen, Storlugnströmmen och Hylströmmen) så går allt fint att köra med packraft om man bara rekar för träd. Vi hade inga träd i vägen på hela sträckan. Hylströmmen var det enda längre lyftet. Hela sträckan är naturreservat men man behövde inte komma långt från älven för att se att det var många kalhyggen. Trist. De kunde sparat något mer längs ån.